de sista dagarna

Det låter ödesdigert med "de sista dagarna". Plöstligt slår den en att sommaren börjar ta slut, att livet går vidare in i nya faser och allting ska ändras. Men allt ändrar sig ju faktiskt inte, tack och lov!

Jag gör min sista veckas praktik på stadsmissionen, det har varit mycket lärorikt. Måste försöka få skrivet utvärdering tillsammans med handledaren. Det kan bli svårt, vi är lika lite fokuserade på såna detaljer... Men jag behöver ett intyg, så jag får väl dra i honom.

På måndag börjar skolan i Göteborg. A ringde, hon höll på att packa. Det tänkte jag göra på söndag kväll, vi är nog lite olika, vi blivande klasskamrater. Det är nog utvecklande! Hon sa att hon hoppas på ett aktivt böneliv, och det gör jag med. Det är ju en sån skola.

Vi hade släktträff i helgen, makens kusiner och barn var här. Det gick jättebra. Jag hade dukat med blågröna dukar, en mängd små stenar utlagda som en strand och små båtar, änder, en liten fyr, snäckor... det var kul för barnen som var med att upptäcka detaljerna. Nu är huset i ordning, det är bra när jag reser bort.

Getingarna har hittat våra vindruvor. En del är övermogna och det ramlar skräp på altangolvet. Ikväll ska jag klippa bort alla dåliga klasar, och ta vara på de bra druvorna som dessa ändå har. Sen hoppas jag att de övriga snart blir uppätna. Taket är vackert med vinrankor utan druvor också. Och då blir golvet mer behagligt att gå på...

En dag var en stor padda inne i huset. Hur har den kommit in? Med lite "uppmuntran" kravlade den sig ut igen. Inatt trodde jag att jag hade en mus vid sängen, det lät så konstigt. Men tack och lov, det var en nattfjäril som trasslat in sig bakom rullgardinen. Lätt att släppa ut! Naturen ska vara ute!

Min kompis U kom med en valp. Det var jättesöt. Och så tyst hund som den har jag aldrig mött. Den stod där så tålmodigt medan vi pratade. Nån dag snart ska jag ta rätt på vilken ras det var. Förlåt U, men jag blev lite överrumplad. Det känns å andra sidan helt naturligt att de har en hund...

"Led mig vidare!"