fredag 19 september 2008

Är du större än en kamel?











söndagens text dock årgång 2...

men bilden föreställer inte den port som kallas Nålsögat, utan ingången till "födelsekyrkan" i Betlehem, som dock har en port som gjorts om för att inte ens en kung ska kunna gå in i den utan att buga sig...




Nålsögat

Som kamelen tvingar sig igenom den trånga öppningen i muren

"nålsögat"

efter att ha lossat lasten och burit in den via taxeringen

drar mannen i repet

lockar

pockar

och kamelen övervinner slutligen motståndet

efter den första förvånade insikten:

min mage är tjockare än mitt huvud-

jag sitter fast!

så lyckas den pösa sig igenom

puckel och allt

ruskar lättad på sig

befriad

såväl bördor som pinsam rodnad

pånyttfödd

trippande så mycket som en kamel kan trippa

mot hägnaden där de andra väntar

och vattenhon

så tvingad till avkläddhet

inga skyddande lager av prestation

prestige

eller prakt

kan följa med igenom

i porten

men därinne väntar

livet

utan bördor.



Jag satt i häpnad ett par timmar på tåget igår intill fyra läkarsekreterare som nog skulle på kurs. De hade vin på box med sig och verkade ivriga och glada. Men oj vad de pratade! Oavbrutet från Göteborg till Helsingborg. När de gått log Pakistaniern framför mig och först då kunde vi byta några ord över bordet. Vi fick en liten koncentrerad närvaro med tåget som ram och med åkrarna och grödorna i fokus. Hans erfarenheter av Sverige och mina blandades och gav lite nya tankar. En kort stund och några få ord kan ge mer än ett par timmars intensivt babblande... Så kände jag det.

Som den där kamelen, hur omöjligt hade det inte varit att försöka komma in i staden med hela packningen på sig? Alla ansträngningar vi gör att vara trevliga, duktiga, framgångsrika, värdefulla måste tas av tills vi står där i vår trasiga nakenhet och visar upp våra tillkortakommanden. Då kan Gud ikläda oss nåden och föra oss in i sin glädje. Om och om igen sker det, var morgon ges oss en ny dag med nya möjligheter att lägga av maskerna.


"Tack Gud!"


1 kommentar:

Anonym sa...

oh, vad vacker! Får jag använda den? Jag känner mig ärad, tänk att jag får vara till inspiration. Du vet att det är fel årgång på texten va? Det är andra årgångens text för söndag. Stor kram den andra Åsa