Att tänka.

känslan av rymd en morgon
med gräsmatta utbredd framför sig
sol i ryggen
och ett lövverk som fond

ger utrymme för tankar
insikt måhända
böner möjligen

så var det i lördags morse
jag kände att det där sammelsuriet
nystanet av garnändar som trasslat ihop sig
trots allt var möjligt att börja
lösa upp

tiden krymper och ger inte utrymme för så många val
det är en lättnad
att ha stigit över tröskeln från oro
till nuets tid

ett ögonblick i sänder
en sak i taget
det som inte hinns
finns inte

idag

så går vi gemensamt
men var och en i enskildhet
in i retreatens grotta
av tystnad
med en gräsmatta framför oss
sol i ryggen
och lövverket som fond

min reflektion ska bottna i det vigningsord jag valt
som ska ligga framför Herrens ansikte
i högkoret på altaret på söndag

det blir min föda under tre dagar
och kanske resten av mitt liv?
de tretton orden i hebreerbrevets trettonde kapitel trettonde versen
"Låt oss då gå ut till honom utanför lägret och dela hans smälek."

"Det är där du finns, i utanförskapets tillvaro, i delandet. Dit vill jag gå med dig."
.