onsdag 9 april 2008

Frukter

Det gick bra på stadsmissionen. Jag blev inte utkastad.
Jag kom på att jag känner ett par Bengtar som hjälper till där ibland. Märkligt vad pusselbitar har en tendens att hamna på plats efterhand. Prästen P tyckte det var prima att jag var syrra, då kanske jag kan göra nytta på mottagningen också. Jojjo. Hit med såren ska jag plåstra!

Nej, jag vet att man inte ska skämta om det man inte känner till. Jag ska faktiskt vara där i sommar för att lära mig ett och annat. Det lär jag nog göra.

Har också flyttat på ett par veckors församlingspraktik i Höör och kommer således vara där från sommarlovets första dag, den 5e juni. Helgledigt, dock. Det tackar jag väldigt mycket för. Har nu jobbat två helger av tre hela våren. Och ska fortsätta så hela april och maj månad. Pust. Man har inte mycket till liv... Fast såklart allt är bra om man jämför. Jag får betalt för att vara på hospis, det får inte patienterna.

Nu ska jag handla lite frukt till avskedspresent till arbetslaget där jag auskulterat. De vill vara nyttiga. Och frukt är väl en fin gåva. Vacker att se på, luktar och smakar gott. Det har varit en givande tid. Nu är jag trött. Imorgon är sista dan, två begravningar och sen adjö. Förutom att jag ska vara på en gudstjänst på söndag. Det tycker jag hör till. Det blir kul.


För övrigt... ja det rullar på med ett styrelsemöte och en körövning som krockar ikväll, hinner kanske med lite av vart. Och imorgon kväll presidium som förbereder nästa veckas kyrkoråd. Lördag en bautakördag som krockar med en obligatorisk skoldag öppet hus i Jämshög. Men jag kommer inte, har för länge sedan lovat komma på kördagen och altarna behöver mig. Dessutom fyller sonen 15 på söndag. Så då behöver jag vara hemma. Ska då också vara i ovan nämnda gudstjänst samt öva tillsammans med barbershopgruppen Rabarberna på kvällen. Man har sina fröjder!

Sålunda sker avfärd till skolan först måndag morgon i gryningen. Det är ljuvligt att se dimmorna lätta över slätterna.

Förresten... min kompis Bertil Hallin ringde mig en timme efter att jag skrivit till honom i ett ärende, vi försöker kombinera ord och toner. Han hade inte läst mitt mail då. Visst är sånt underligt? Hans namn är större än mitt, så jag är vederbörligt hedrad. Vi har bl.a. en söt vaggvisa på gång. Kanske ett alternativ för barndop? Önskan om välgång och trygghet är väl aldrig fel för ett litet barn?

"Det är gott att ha mycket att göra, men också skönt med god vila emellanåt. Gör mig observant på mina och andras behov av att varva ner då och då. Tack för musikens läkande kraft!"

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag kommer gärna vännen och delar en kopp kaffe med dig. Ta hand om dig och Lycka till om man kan säga så.
Kramar Rose-Marie