De har finfina lakan där. På Ikea. Så det var svepskälet till att jag körde dotter Marta dit. Sen tog vi en sväng om mysfabriken Nilssons fiolbyggare och köpte en detalj. Det är fint i Malmö också, men väldigt väldigt platt!
Jag har förgäves försökt nå de där på Stadsmissionen. Får göra ett nytt drag på måndag. Suck. Jag behöver verkligen få förankrat det där med praktiken. Allt är så mycket lättare när livet inte bara består av frågetecken!
Nu har jag tillbringat två av tre veckor i en grannförsamling. Det är roligt att vara nyfiken auskultant. Man får fråga och folk svarar på alla mina underliga frågor. Det ger jättemycket. Måste komma ihåg att handla en korg med frukt till sista dagen! De har verkligen bjudit på sig själva! Nästa vecka är det lite småpyssel, en dag på kyrkogården med deras chief, en dag på 80- 90årskalas och en dag med begravningar i Hardeberga och i Sandby. Avslutar med en gudstjänst på söndagen. Tur att jag har ledigt från jobbet en helg av tre i alla fall. Det har blivit ganska lite vanliga gudstjänster den här terminen. Desto mer ovanliga.
Det var mysigt på ålderdomshemmet, de gamla var trevliga och jag fick läsa och sjunga för dem. Sen fikade vi lite gott kaffe med veteskiva. Mums! Jag får nog lägga in promenader efter varje sådan andakt om jag får en församlingstjänst sedan...
I natt blir det lite jobb igen. Och imorgon. Det känns lite underligt att komma bara på helgnätter, som om man är en gäst på sitt eget jobb. Jag har glömt att kolla vem jag jobbar med, och det spelar inte så stor roll. Det är kul med lite omväxling. Kanske borde jag försöka sova en aning. Man blir trevligare om man inte är trött redan innan passet börjar...
Fortsätter att hoppas på en bättre framtid för Zimbabwe, mitt barndoms land. Tänk om de äntligen, äntligen kan se framtiden ljusna. Någon sa att Zimbawier inte är stridslystna, utan tålmodiga och fredsälskande. Låt oss hoppas att det räcker. För hur orkar man ha tålamod att vänta en dag till?
"Gud, jag själv är så otroligt otålig. Tack för att friheten får hägra för Zimbabwe, att demokratin får en chans och att livet kan få återvända. Tack för att du aldrig vänder någon ryggen som kallar på dig. "
fredag 4 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej på dig!
Ser utsom om du verkar ha det bra. Saknar alla er SKG:are här på skolan. Det är tomt... men ni kommer ju snart tillbaks. Lotta
Skicka en kommentar