Du är inte dum, du, Antje!

Mässa i domkyrkan.

Som jag minns det talade du om orden. Att vi har arbetat så länge på substantiven. Hur vi ska tala om Gud. Fader, Moder, Herre, Frälsare... men att det står klart idag att prepositionerna är viktiga. Förhållandet. Till, genom, i... Hur man har relationen.

Jag känner att det är nödvändigt att ha en relation. Att livets bok öppnas inför den som har förlossningen, och att blodet som förlöser skuld och renar skam även föder oss till dina barn. Öppen relation.

Min dotter var med mig där, det är gott att ha döttrar och söner, tycker jag. Ni som inte har kan få låna mina lite, eller några andra barn som kan ge er nya sätt att se på saker och ting. Vi fikade en stund och pratade av oss. Det går för länge mellan gångerna.

Ändå måste jag iväg till Göteborg nästa år. Jag ser nu att tiden trots allt går rätt fort.
Tid är ett obehagligt fenomen som går för fort emellanåt. Andas andas andas och känn på Nuet. Just nu känns det så här. Jag är här och upplever detta. Det är inte allt, men viktigt att känna. Ta in och utgå ifrån.

Det luktar gott på altanen. A slipar golvet. Det blir fint. Granbrädor eller tall? Kanske. men för mycket damm för min astma. Så jag slipper hjälpa till! Ska sova lite istället, jobba i natt. Min sista helg med nätter, snart ska jag ta farväl av min tjänst och bara gå in som timvikarie ett tag. Det är också en erfarenhet.

"Tack Gud att du är i och genom och för. Mig. Amen."