Solen fortsätter skina, fåglarna sjunger och jag har köpt mig sandaler. Jeanskjol och blåa strumpor. Måste ringa banken, vi har svårt att hitta alla siffrorna på våra huslån. Dottern (hon som är på bilden) väntar på ett besked. Bankringningar är trista tycker jag. En gång träffade jag en trevlig pensionär, hon sa att hon hade jobbat med människor hela sitt liv. Hon hade jobbat på en bank. Jag som trodde att såna som jobbar på bank jobbar med pengar! Där ser man!
Tänker fortfarande på Zimbabwe, det lutar visst åt nya val. Suck. Annars?
Maskrosorna har slutat blomma. Nu fröar de av sig.
"Låt kärlekens glada budskap spridas lika obetvingligt som maskrosorna och lysa lika starkt!"
3 kommentarer:
Ja, visst trodde jag också att de som jobbade på banken jobbade med pengar..hihihi... men ack vad fel man kan ha!
Hoppas att folk kommer mer förberedda tills nästa gång då - våra medborgarmöten brukar vara mest flummiga... känns skönt... Ha nu några sköna dagar fram tills nästa vecka... kram Lotta
Ja ja visst har maskrosorna slutat blomma, men de kommer mera, de kommer mera (heter en sång) så de blir flera. Många kramar ifrån bod kompisen, suck att jag får höra om min fina mage, jaja, de kommer mera. Kram ses på tisdag kväll! Klang
Haha, hade jag stått närmare hade han glatt petat i min också!
Skicka en kommentar