Ågren

Ågren är ett fint ord för den där känslan av ånger och ångest som infinner sig när man missat nåt viktigt. Som att inte behandla sin medmänniska med rimlig respekt. Ibland blir det inte så bra som man tänkt sig. Då går man och ältar och har svårt att släppa situationen. Jag suckar högt för mig själv. Det är t.o.m. två olika sammanträden som jag tuggar på. Alla har inte samma känsla för sammanträdesformen. Det glömmer jag lätt. Och att mästra nån är fel metod, jag vet ju det egentligen. Ändå är det så svårt att låta saker vara, och så är jag där och kränker. Har ni varit där också ibland?

Det ska bli skönt när jag rett ut detta färdigt. Pratat ut klart och hittat nya former för umgänge i de situationerna.

En ny chans. Det får man. Det har vi löfte om. Men det förutsätter såklart att man också tar på allvar de brister man har och försöker på nytt. Växer.

"Förlåt!"