måndag 18 februari 2008

Liljekonvalj


Det dröjer på sitt sätt länge än tills våren kommer sådär på riktigt. När man tar sin kaffekopp med sig, gläntar på altandörren och sätter en stol i solstrimman för att få lite extra ljus och värme en ledig förmiddag...
Men vintergäcken har redan lyst i våra backar här i Skåne, snödroppar och snöklockor tävlar med julrosorna.

I Forskning och Framsteg finns i senaste numret en lista på Sveriges vackraste blomma som läsarna röstat fram med anledning av Linnéåret 2007. Den ser ut som följer:

1. Liljekonvalj
2. Vit näckros
3. Linnea
4. Styvmorsviol
5. Blåsippa
6. Äkta förgätmigej
7. Norna
8. Liten blåklocka
9. Kornvallmo
10. Kungsängslilja

Själv hade jag nog hottat upp Kungsängsliljan ett par snäpp och jag får erkänna att en Norna vet jag mig inte någonsin ha sett. Men Linnean är söt i Östgötaskogarna där far sprang barfota sina första år. Men hur kan de ha missat Gullvivan? Min egen mamma lider av liljekonvaljdoft, fast själv ler jag åt vårbackar med konvaljeöverflöd. Ansträng er så att i inte missar dem när de kommer! Bilden har jag ritat i ett bildritningsprogram efter ett foto, det är roligt men tidsödande. Jag har en bild på Linnean också och på min favorit Gullvivan.

Gullviva

Gullviva, himmelens nyckel
skramlar ljudlöst i gräset
lyser för den som har ögon
- Fall ner, fall ner på knä!

Gullviva, himmelens nyckel
visar att mildhet vinner.
Vackrast på jorden, du väna,
mildaste, ljuvaste blomma.

Gullviva, himmelens nyckel
önskar ge glädje i blicken
utanpå inget, inuti allt,
undran och ödmjukhet bjuder.

Gullviva, himmelens nyckel
visa mig mjukhetens stigar,
visa mig varsamhet, kärlek,
visa mig solljusets glädje!

Vi är så otroligt rika i Sverige som har våra återkommande årstider. De hjälper oss att relatera, inte bara tiden och miljöutvecklingen, utan också våra egna livslopp och utvecklingsfaser. Det som göms i snö kommer fram i tö, säger man och kan dra många slutsatser av det. Före sol kommer regn. Knopparna formas före vintern och väntar på vårens sol. En het sommardag utbrister man: man ska inte klaga- kommer ni ihåg när vi hade snöstorm! Och en strålande solig morgon med snötyngda granar hör man milsvid tystnad och knarret under skidorna där snön ligger slät och ren över allt gammalt och glömt.
Men nu hoppas jag att det inte blir någon snöstorm för jag längtar efter våren och spanar efter tecken på att den kommer. Ljuset är det första. Och fåglarna som kommer tillbaka. Vintergäck. Och nu sportlovslediga barn som luktar klor från badhuset. Det är också ett vårtecken i min familj...

Undrar vilka vårtecken du har stött på?

" I Markus kan man läsa hur en uppgiven Jesus säger att folket inte ska få några tecken. Men jag tackar dig Gud, för de tecken vi får varenda år, över att ljuset segrar över mörkret, att hoppet finns om upptinade hjärtan och leende blomster som så småningom mognar och ger frukt åt männsikorna. Gör mina ögon vaksamma på de små undren och hjälp mig vara ett ljus för någons mörker idag."

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

1 kommentar:

Tyra sa...

Vilka vackra bilder!
Gillar namnet på din blogg också. Koltrast är min favoritfågel.