Sena kvällar far de ut. Lägger näten. Märker med röda bollar och svarta flaggor var de har lagt ut garnen. Ser ut över himmelen och undrar över vädret. Går till sängs ett slag.
Om morgnarna tuffar båtarna ut igen. Kaffethermos och prickigkorvsmörgås. Eller inlagd stekt sill...
Så tar de in dagens försörjning. Vevar in garnen över sargen och ner på durken. Petar loss fiskarna en och en, de som är för små slänger de tillbaka i havet. Markerar skador i maskorna efterhand för att kunna laga dem genast.
Båtarna ska tåla alla väder, de ska inte vända sig upp och ner för lite sjögång! Bulliga och trygga ligger de i hamnen och väntar på nästa utfärd. De här ligger i Arild. På den andra kusten i Vitemölla fick jag en gång följa med, stäva ut med en fiskare och hjälpa till med att vittja näten. Min morbror från Gävle Forsbacka lärde mig en gång att laga nät. Det är pilligt, men intressant att slå knutarna. Sverige har många jägare. Men också många fiskare. Glöm inte bort dem.
Lärjungarna fiskade också och stekte sin fisk över glöd i gryningen. Då kom Jesus dit och sa till dem att de skulle fiska människor. Det är klart att den som har upplevt nåt stort och fullständigt omvälvande vill dela med sig. Så har människor gjort i alla tider. Vill du veta vad jag har sett!
" Gör mig frimodig men inte kränkande, så att jag vågar vittna och tala om min tro. Jag vill också vara en fiskare och en lärjunge."
lördag 8 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar