Vi är på väg...

Lördagar börjar ofta lugnt. Sen vevar de upp tempot.
Plötsligt har affärerna stängt och man är hungrig. Då är det bara att gräva i frysen efter frysta grönsaker eller nåt. Fast emellanåt har vi varit duktigare och planerat umgänge. Dock ej i afton.

Vi har träff med Ionagruppen i St Hans kl 14. Då ber vi lite och samtalar om vart vi är på väg i livet. Intresserade är välkomna! Det finns några Iona-medlemmar i landet, och en hel del Iona-vänner. Fast de flesta av oss vill komma på träffen bara för att vi varit där nån gång och blivit inspirerade, eller så längtar vi dit, helt enkelt. http://www.iona.org.uk/
Den som kommer kan få lite fika. Jag fixar.

Mera Mrs Moses:

Efter Röda Havet

Att gå i öknen
Är en smal sak
När man har vatten
Och ett paraply
Och så länge det inte blåser

Så jag håller solen i ryggen
Sörplar ur min vattenlägel
Travar på genom livet
Och försöker komma ihåg vart han sa
Att jag var på väg

Men somliga dagar
Är jag ensammare än vanligt
Och solen har gått bakom
De växande mörka molnen
Den hårda vinden suddar bort
Mina fotavtryck innan fötterna lämnat dem

Somliga dagar undrar jag
Varför
Gå så här
I dessa högar av röd sand?

Havsdrömmar

Mamma, jag drömde igen inatt
att vi gick med hast
att vi sprang och sprang
och dånet dränkte mig nära nog

Mamma, jag drömde att väggarna
av vatten på båda sidor
reste sig rasande mäktiga
hotande dränka oss

Mamma, jag drömde igen inatt
jag vaknade av mitt eget skrik
som ett eko av skriken från dem där bak
som vågorna tog.

Barnmorskan Mrs Moses

Han sa att det brann i busken
när han var i den klippiga öknen
och det kan jag säkert tro
men om den brann upp eller inte-

vad spelar det för roll?
Han klev iväg på ett berg
och kom ner med stränga bud
och sa att han träffat Gud.

Jag har träffat Gud

Förra veckan när min granne
för den natten hämtade mig
till sitt tält av kamelhårstagel
då såg jag Guds ansikte

jag behövde inte täcka mitt,
bara torka svetten ur pannan
och se in i Hans ögon där han låg
precis efter att jag hjälpt honom till världen

igen.

Miriams sång

Min lille bror
som jag har tänkt på dig
i många hundra veckor
och sett på dig på håll

Min lille bror
nu är du stor
och när du talar
lyssnar folk på dig

Du skulle ju ha blivit kung
det var din Mammas vilja
en ledare, det är du visst-
men för din Ammas folk

Du kunde ju ha varit rik
med makt och många slavar-
nu går du här i öknen
med nötta skor

Min lille bror
jag såg dig växa upp
en man med makt, det är du
med ordets gåva

Männen lyssnar på dig
som kvinnorna på mig
och vår bror hjälper oss
att hitta vägen.

Det är en underlig familj
som hittat varann igen
och med gemensamt mål
gör vi oss ett hem.

"Gud, jag ber för alla som fryser och är ensamma i vinternatten. Det är många som är på väg utan mål i livet. Led oss."

Läs även andra bloggares åsikter om iona, vilse, bön